Publicerad i förskola, skola

Mer förskola ger inte bättre matematikkunskaper

girl-3718526_640
Foto: Pixabay

Ibland blir det tröttsamt med all vilseledande information som matas ut till föräldrar. Nu senast via Tidningen Förskolan som okritiskt presenterar ett mastersarbete från en student som fakta: ”Mer förskola ger bättre matematikkunskaper”. Sanningen är att trots att en majoritet gått heltid i förskola under de senaste decennierna, så har matematikkunskaperna försämrats.

Den stora utmaningen för studenten var tydligen att ”identifiera en grupp som haft begränsad tillgång till förskola”. Så studien bygger helt enkelt på att han tittade på de barn som inte fick gå i förskola, eller fick minskad tid, när de fick syskon och så jämförde han med de som gått heltid. Grupperna jämfördes i de nationella proven samt i vilka slutbetyg de fått i årskurs 9.

Och enligt studenten kom han fram till följande:
”– Det som gick att säga med statistisk säkerhet gällde framför allt att man kunde se positiva resultat på nationella proven i matematik i årskurs 9 hos dem som hade ökad tillgång till förskola. Effekten rör sig om ungefär ett halvt betygssteg uppåt.”

Rör sig om ungefär halvt betygssteg uppåt i nationella proven hos barn som gått heltid i förskola. Sedan är frågan vad mycket tid är i förskola. Är det 40 timmar i veckan, eller 50, 60, eller är det dygnet-runt-förskolor som anses ge det bästa resultatet?

Det är heller inte någon analys av barn som gått i förskola vs haft hemmaomsorg, utan en jämförelse mellan förskolebarn.

Om det skulle stämma att barn som gått mer tid i förskola blir duktigare i matematik, så borde det ju märkas i matematikresultaten rent generellt. Vistelsetiderna i förskolan har ju ökat kraftigt sedan maxtaxan infördes. Men så ser det inte ut.

16 april 2019 kom en ny rapport från Skolverket som visade på följande:

”Under de senaste 20 åren har svenska grundskoleelever blivit allt sämre, visar en rapport som Skolverket presenterade nyligen. Främst har eleverna hamnat efter när det gäller kunskaper i matematik och i andra naturvetenskapliga ämnen.”

Verkligheten och sanningen stämmer alltså inte alls överens med de slutsatser som den här studenten presenterade och ännu ett försök att vilseleda föräldrar har därmed avslöjats.

Det är väl bara att konstatera att:

”Med statistik kan man bevisa vad som helst. Mark Twain lär en gång ha sagt att ”det finns tre sorters lögn – lögn, förbannad lögn och statistik”.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Har du tröttnat på all falsk information som matas ut i media? Stötta mig i mitt arbete med att skriva en bok med fakta om vad små barn behöver. Bli en patreon. Läs mer >>

Läs också:

NICHD-studien

Norsk förskolestudie: Förskolebarn som går långa dagar är mer stressade

Stressade förskolebarn stressas för livet. Ny forskning i Norge

Norsk studie: Barn som gått i stora barngrupper får fler beteendeproblem i skolan

Svenska elever allt sämre i matematik

Alarmerande trend: Svenska elever allt sämre på matte

Publicerad i skola, valfrihet

Friskolorna är inte orsaken till den kommunala skolans problem

15381770430_9293730dbd_c
Foto: BUF Simrishamn (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

Svensk skola är i kris och vissa grupperingar som står regeringen nära har bestämt sig för att det är friskolorna som är problemet. 15 procent av alla grundskoleelever går i en friskola och det finns inte ens friskolor i alla kommuner, men ändå är bildsättningen att  friskolorna har dränerat den kommunala skolan på duktiga barn och lämnat kvar övriga. Lösningen är därför att återgå till ett system där föräldrar inte kan välja en skola med en viss inriktning till sina barn. Vi ska ha ”en modell för alla”.  En strikt enhetsskola igen, som inte någon kan välja bort.

Men det är inte helt lätt att hänga med i argumenten: ”Friskolorna är dåliga. De ger glädjebetyg och eleverna klarar sig inte lika bra på universitetet som barn som gått i kommunala skolor”, matar valfrihetsmotståndarna ut. För att i nästa andetag hävda att friskolorna lockar till sig enbart de duktigaste eleverna, så ett A- och ett B-lag bildas. Motsägelsefullt och snurrigt. Och vad gäller glädjebetygen så finns det problemet i både kommunala skolor och friskolor. En förklaring från de skolor som fått nedslag är att nationella proven inte visar allt, utan de väger in även den muntliga delen vid betygssättning. OECD Pisa visar dessutom att friskoleelever presterar bättre.

Det senaste utspelet för att försöka begränsa valfriheten står skolminister Anna Ekström, S, för:  ”Svenska språket utarmas när en del av undervisningen bedrivs på engelska”, så nu måste begränsande åtgärder vidtas. Jaha, ja, så just undervisning på engelska är ett problem. Men inte flerspråkig undervisning i Sverigefinska skolan, Franska skolan, eller Tyska skolan. Det är väl ändå inte statens sak att begränsa vilka språkkunskaper enskilda barn ska få, utan ett aktivt val som föräldrar ska ha rätt att göra. Flerspråkig undervisning underlättar för studier utomlands och även arbete utomlands. Att specifikt engelska pekas ut som ett problem, handlar förstås om Internationella Engelska Skolan IES, som med sin populäritet är en nagel i ögat på regeringen och valfrihetsmotståndarna. Det kliar naturligtvis i fingrarna på skolministern att försöka hitta ett sätt att stoppa IES – och återbörda eleverna till den problemtyngda kommunala skolan.

Ofta framhåller även valfrihetsmotståndarna friskolorna som så extremt dåliga, för att i nästa andetag kräva att lottning ska gälla så, ”alla ska få en chans att gå i friskola, även de som valt att inte köa”. Men varför kräva lottning när man nu hävdar att friskolorna är så dåliga? Sedan finns det skolor som inte sköter sig. Skolor som till exempel rekryterar elever till IS, ska vi naturligtvis inte ha. Men då är det Skolinspektionens sak att kliva in och stänga ner skolan, vilket de också gjort.

Jag uppfattar debatten mer som ideologisk. Skolpengen följer eleven och vissa skolor gör en vinst, beroende på en mängd faktorer där de gör annorlunda val än många kommunala skolor. Val som handlar om hur de organiserar och driver skolan. Och det är där skon klämmer. Vinsten. Att många kommunala skolor går med underskott och belastar kommuninvånarna ekonomiskt är inte ett problem, utan det är de välskötta skolorna som levererar bra undervisning till samma skolpeng, som ska bort. De här prioriteringarna förstår jag inte.

Friskolorna och det fria skolvalet har absolut förändrat tillvaron för många elever, det kan jag hålla med om. Men till det bättre. Det kan säkert vara så att vissa kommunala skolor eller klasser fått problem om det är barnen som fått spela rollen som dragarbarn och kuddflickor som försvunnit. Men då har ju skolan bevisligen haft stora problem redan innan, där dessa barn var lösningen. Men barn ska aldrig vara verktyg för att lösa allehanda problem i en skola. Det är inte dragarbarnen som ska få övriga elever studiemotiverade. Och det är inte kuddflickorna som ska skapa lugn i klassen. Det ansvaret ligger på skolan och föräldrarna.

För bara några decennier sedan kostade det mycket pengar i olika terminsavgifter om föräldrar ville välja en annan skola än den kommunala. Det gjorde att plånbokens storlek avgjorde vilka barn som fick möjligheten att prova en annan inriktning än den som den  kommunala skolan erbjöd. När skolpengen började följa eleven, fick alla barn samma chans. Det är en väldigt viktig bit att komma ihåg i debatten kring friskolorna. Hur kan man ens tänka tanken att återgå till ett system där pengarna ska avgöra vilken skola barnen ska få gå i?

Den svenska skolan dras med stora problem, men de beror inte på friskolorna. Problemen beror på politiska beslut som fattades redan på 70-talet i form av enhetsskolans införande. Den svenska DDR-skolan blev inte en bra skola. Den har inte klarat av att utmana de duktigaste eleverna, eller ta hand om de som behöver stöd. Och den har inte klarat av att ge barn studiero. Kommunaliseringen blev också ett sänke och skapade stora skillnader i kvalitet. Att fler sökt sig till friskolor är ett symptom på problemen i den kommunala skolan, inte orsaken och därför kan lösningen aldrig vara att stoppa friskolorna.  Tipset är att istället ta fram en handlingsplan för en bättre kommunal skola och steg ett är att förpassa DDR-skolan till historien.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Skolministern: Elever lär sig bäst på svenska

Sverige har förstört sitt skolsystem

Nej, Engelska Skolan har inte betygsinflation

Elever flyr skolor i utsatta områden: ”Vår lärare rekommenderade oss att byta”

Misstänkliggörandet av friskolor tar aldrig slut

Friskolor har bättre resultat än kommunala skolor

Barn är inte integrationsverktyg, MP

Chockartat att gästa skolans verklighet

Kommunaliseringen skapade stora problem 

Lärare berättar: ”Vi har blivit bitna, slagna och sparkade” (Hur ska ett stopp för friskolor lösa det problemet?”

Skolinspektionen bekräftar: ”Högpresterande elever glöms bort”

Oseröst av LO om friskolor

PISA visar att friskoleelever presterar bättre

Före kunskapsfallet: ”När skolan blomstrade”

Disciplin och regler bakom goda studieresultat