Publicerad i empati, föräldraskap

Kvarlevorna av ett litet barn hittas gömt i ett hus. Vad kan vi lära oss av det?

Foto: Pixabay

Ett par renoverar sitt gamla hus med anor från 1700-talet och hittar en näverkorg med kvarlevor efter ett litet spädbarn. Barnet är lindat i tyg. Det träffar mig rakt i hjärtat att läsa. Hur barnet än dött så är jag övertygad om att det var älskat. Just det här att barnet gömts inomhus i en korg och är lindat, ger mig känslan av en mamma som för allt i världen inte kan begrava sitt lilla barn i jorden och skiljas ifrån det.

Alla tider har sina idéer, strömningar och åsikter om vad som är rätt och fel. En gång i tiden sågs ”oäkta” barn som en skam och fick mammor att ibland mörda sina barn, sätta ut dem i skogen, eller så begick mammorna självmord. Det räckte alltså att barnets mamma inte var gift för att samhället som helhet skulle behandla just den mamman och det barnet sämre. Vi människor tycks ha ett stort behov av någon slags ordning och reda i hur barn kommer till och ska få komma till världen.

Men livet går sina egna vägar.

Ändå finns de två mycket att lära sig av historien. Idag ser det ännu mer annorlunda ut, familjer ser olika ut, många föräldrar är äldre och yngre än genomsnittet och barn kommer till sina familjer på en mängd olika sätt, samtidigt som familjekonstellationerna också kan se olika ut. Det kanske tillhör vår samtid att ha åsikter om det – och det kan man ju ha och gå och muttra om hemma. Men jag tänker som så att aldrig någonsin får man säga något högt, eller behandla några barn eller familjer annorlunda. Där måste vi tänka ett varv till. Lev och låt leva – vi vet inte vilka konsekvenser det kan få och vilket lidande människor annars kan drabbas av. Alla barn som kommit till vår jord förtjänar en bra uppväxt, med stöttande vuxna runt omkring sig. Där kan vi om vi är medvetna göra stor skillnad och för mig är det självklart att det ingår i vuxenrollen och i föräldrarollen.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Publicerad i Familj, föräldraskap, jämställdhet, tid för barn

Powerkvinnor är inte bara de som lever som män alltid har gjort

Foto: Pixabay

Snart börjar serien Svenska Powerkvinnor. Det blir säkerligen en fantastisk serie med duktiga, ambitiösa och framgångsrika kvinnor. Självklart inspirerande, samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på att det kommer handla om kvinnor som lever som män gjort i alla tider. Och någonstans där kan jag tycka att det är lite sorgligt att mallen för framgång alltid är den manliga mallen. Det finns så många framgångsrika powerkvinnor – ja, powermammor, som valt en annan mall och som gör stordåd. Nu har jag förmånen att ha ett nätverk med över 4 200 hemmaföräldrar, bestående av både män och kvinnor – och jag får varje dag ta del av fantastiska powerföräldrar, vars berättelser verkligen skulle inspirera också. För naturligtvis handlar det om också. Det ena är inte bättre eller sämre, men ibland blir det så ensidigt med endast en viss manlig mall som ett mått på framgång och ”power”.

Karriär och barn – javisst – men inte nödvändigtvis samtidigt.

I Hemmaföräldrars nätverk – originalet finns det så fantastiska berättelser om människor som går mot strömmen, följer sin magkänsla och skapar fantastiska liv för sig och sin familj. Inte utan uppoffringar, ekonomiskt vågspel och tuffa utmaningar. Många som väljer att bli hemmaföräldrar startar också eget företag, eller studerar vidare. De är modiga och hoppar av sin karriär och startar något nytt, eller så tar de en paus. En del har tuffare utmaningar än andra med svårt sjuka barn, eller barn med npf, barn som kräver så mycket mer av föräldrarna. Alla dessa hemmaföräldrar och deras kamp för att skapa bra liv för sig och sina barn är för mig riktig fantastisk power det med. I mina ögon är det riktiga hjältar som i ett land med en väldigt snäv syn på hur man ska och får leva under småbarnsåren, faktiskt har modet att ändå göra andra val – eftersom barnen (det viktigaste vi har) mår bäst av just det valet.

Kanske kommer vi till en tidsepok när det inte är antingen eller, där det enda som räknas är kvinnor som lever som män alltid gjort, utan när vi även uppmärksammar män och kvinnor som tar en lite annorlunda väg i livet och som väljer tid för barn och balans mellan familj och arbete.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Recension av serien i DN: I ”Svenska powerkvinnor” är diskrepansen mellan vad som utlovas och levereras avgrundsdjup. Den nya realityserien skulle kunna tolkas som en sorts skruvad satir av girlboss-tropen, skriver Saga Cavallin.