Publicerad i skola, valfrihet

Friskolorna är inte orsaken till den kommunala skolans problem

15381770430_9293730dbd_c
Foto: BUF Simrishamn (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

Svensk skola är i kris och vissa grupperingar som står regeringen nära har bestämt sig för att det är friskolorna som är problemet. 15 procent av alla grundskoleelever går i en friskola och det finns inte ens friskolor i alla kommuner, men ändå är bildsättningen att  friskolorna har dränerat den kommunala skolan på duktiga barn och lämnat kvar övriga. Lösningen är därför att återgå till ett system där föräldrar inte kan välja en skola med en viss inriktning till sina barn. Vi ska ha ”en modell för alla”.  En strikt enhetsskola igen, som inte någon kan välja bort.

Men det är inte helt lätt att hänga med i argumenten: ”Friskolorna är dåliga. De ger glädjebetyg och eleverna klarar sig inte lika bra på universitetet som barn som gått i kommunala skolor”, matar valfrihetsmotståndarna ut. För att i nästa andetag hävda att friskolorna lockar till sig enbart de duktigaste eleverna, så ett A- och ett B-lag bildas. Motsägelsefullt och snurrigt. Och vad gäller glädjebetygen så finns det problemet i både kommunala skolor och friskolor. En förklaring från de skolor som fått nedslag är att nationella proven inte visar allt, utan de väger in även den muntliga delen vid betygssättning. OECD Pisa visar dessutom att friskoleelever presterar bättre.

Det senaste utspelet för att försöka begränsa valfriheten står skolminister Anna Ekström, S, för:  ”Svenska språket utarmas när en del av undervisningen bedrivs på engelska”, så nu måste begränsande åtgärder vidtas. Jaha, ja, så just undervisning på engelska är ett problem. Men inte flerspråkig undervisning i Sverigefinska skolan, Franska skolan, eller Tyska skolan. Det är väl ändå inte statens sak att begränsa vilka språkkunskaper enskilda barn ska få, utan ett aktivt val som föräldrar ska ha rätt att göra. Flerspråkig undervisning underlättar för studier utomlands och även arbete utomlands. Att specifikt engelska pekas ut som ett problem, handlar förstås om Internationella Engelska Skolan IES, som med sin populäritet är en nagel i ögat på regeringen och valfrihetsmotståndarna. Det kliar naturligtvis i fingrarna på skolministern att försöka hitta ett sätt att stoppa IES – och återbörda eleverna till den problemtyngda kommunala skolan.

Ofta framhåller även valfrihetsmotståndarna friskolorna som så extremt dåliga, för att i nästa andetag kräva att lottning ska gälla så, ”alla ska få en chans att gå i friskola, även de som valt att inte köa”. Men varför kräva lottning när man nu hävdar att friskolorna är så dåliga? Sedan finns det skolor som inte sköter sig. Skolor som till exempel rekryterar elever till IS, ska vi naturligtvis inte ha. Men då är det Skolinspektionens sak att kliva in och stänga ner skolan, vilket de också gjort.

Jag uppfattar debatten mer som ideologisk. Skolpengen följer eleven och vissa skolor gör en vinst, beroende på en mängd faktorer där de gör annorlunda val än många kommunala skolor. Val som handlar om hur de organiserar och driver skolan. Och det är där skon klämmer. Vinsten. Att många kommunala skolor går med underskott och belastar kommuninvånarna ekonomiskt är inte ett problem, utan det är de välskötta skolorna som levererar bra undervisning till samma skolpeng, som ska bort. De här prioriteringarna förstår jag inte.

Friskolorna och det fria skolvalet har absolut förändrat tillvaron för många elever, det kan jag hålla med om. Men till det bättre. Det kan säkert vara så att vissa kommunala skolor eller klasser fått problem om det är barnen som fått spela rollen som dragarbarn och kuddflickor som försvunnit. Men då har ju skolan bevisligen haft stora problem redan innan, där dessa barn var lösningen. Men barn ska aldrig vara verktyg för att lösa allehanda problem i en skola. Det är inte dragarbarnen som ska få övriga elever studiemotiverade. Och det är inte kuddflickorna som ska skapa lugn i klassen. Det ansvaret ligger på skolan och föräldrarna.

För bara några decennier sedan kostade det mycket pengar i olika terminsavgifter om föräldrar ville välja en annan skola än den kommunala. Det gjorde att plånbokens storlek avgjorde vilka barn som fick möjligheten att prova en annan inriktning än den som den  kommunala skolan erbjöd. När skolpengen började följa eleven, fick alla barn samma chans. Det är en väldigt viktig bit att komma ihåg i debatten kring friskolorna. Hur kan man ens tänka tanken att återgå till ett system där pengarna ska avgöra vilken skola barnen ska få gå i?

Den svenska skolan dras med stora problem, men de beror inte på friskolorna. Problemen beror på politiska beslut som fattades redan på 70-talet i form av enhetsskolans införande. Den svenska DDR-skolan blev inte en bra skola. Den har inte klarat av att utmana de duktigaste eleverna, eller ta hand om de som behöver stöd. Och den har inte klarat av att ge barn studiero. Kommunaliseringen blev också ett sänke och skapade stora skillnader i kvalitet. Att fler sökt sig till friskolor är ett symptom på problemen i den kommunala skolan, inte orsaken och därför kan lösningen aldrig vara att stoppa friskolorna.  Tipset är att istället ta fram en handlingsplan för en bättre kommunal skola och steg ett är att förpassa DDR-skolan till historien.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Skolministern: Elever lär sig bäst på svenska

Sverige har förstört sitt skolsystem

Nej, Engelska Skolan har inte betygsinflation

Elever flyr skolor i utsatta områden: ”Vår lärare rekommenderade oss att byta”

Misstänkliggörandet av friskolor tar aldrig slut

Friskolor har bättre resultat än kommunala skolor

Barn är inte integrationsverktyg, MP

Chockartat att gästa skolans verklighet

Kommunaliseringen skapade stora problem 

Lärare berättar: ”Vi har blivit bitna, slagna och sparkade” (Hur ska ett stopp för friskolor lösa det problemet?”

Skolinspektionen bekräftar: ”Högpresterande elever glöms bort”

Oseröst av LO om friskolor

PISA visar att friskoleelever presterar bättre

Före kunskapsfallet: ”När skolan blomstrade”

Disciplin och regler bakom goda studieresultat

Författare:

Valfrihetsälskande mamma till tre barn, som arbetat i två decennier med att stötta, inspirera och ge råg i ryggen till föräldrar som vill följa sin magkänsla och välja tid för barn och balans mellan familj och arbete. Driver Hemmaföräldrars nätverk sedan 2001 samt administrerar en FB-grupp med över 4 000 medlemmar samt lokala grupper över hela landet. Opinionsbildar för valfrihet och en ny modern familjepolitik som ska bygga på vad små barn behöver, inte bara vad staten behöver.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.