Publicerad i hemmaförälder, hemmaomsorg

Ta med hemmatiden som en merit i ditt cv

girl-1641215_640
Foto: Pixabay

Våra hjärnor utvecklas enormt av att inte bara ta in teoretiska kunskaper, utan även av det vi gör rent praktiskt. Det många glömmer att ta med i en cv är all den kunskap vi införskaffar oss, när vi är hemma med barn. Alla ni som provat att vara hemma med ett eller flera barn samtidigt som VD för familjen AB, vet hur det ställer helt nya krav på planering och simultankapacitet, stresstålighet och uppfinningsrikedom.

Jag vet hur jag själv som vuxen utan barn, anställd i databranschen, var en ganska oflexibel person som helst bara umgicks med de som tyckte som jag, var i samma bransch och hade samma mål i livet. Inte överdrivet utvecklande och ganska kravlöst att bara ha sig själv att tänka på. Men hemmatiden ställde allt på ända. Ska du nätverka med andra människor i olika åldrar, inom olika yrkesgrupper med helt andra livsmål och drömmar och syn på livet – då blir det till att börja utvecklas. Och ska du samtidigt hantera barn i olika utvecklingsfaser samtidigt som ett hushåll ska baxas runt – då lär du utvecklas, tro mig. Välbehövligt är det dessutom.

De viktigaste och bästa kunskaperna om livet – de fick jag under min hemmatid. Det är en gåva att bära med sig men faktiskt också något som ska omvandlas och tas med i en cv. För det vi lär oss och det vi utvecklar som hemmaföräldrar är bland annat följande:

• Kreativitet
• Flexibilitet
• Effektivitet
• Ha många bollar i luften
• Organisera och hantera logistik
• Hantera konflikter
• Sätta gränser för andra och dig själv
• Hantera stress och kaos
• Ha tålamod
• Acceptera nederlag
• Visa empati
• Hantera motivationstekniker
• Hantera personers motsatta behov
• Ge och ta feed back

Källa: 4good

Så nästa gång du sitter med din cv och ska söka jobb: Glöm inte att ta med din hemmatid. Sträck på dig och var stolt – det är ett av de tuffaste jobben man kan ha.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Publicerad i tid för barn, vabruari

Vabruari: Låt sjuka barn stanna hemma och vila upp sig!

baby-1151351_640
Foto: Pixabay

Några av barnens kompisar hade börjat på dagis (ja, det kallades fortfarande så då) och vi som valt hemmaomsorg, höll så sakteliga på att bygga nya rutiner och nätverk med andra hemmaföräldrar. Öppna förskolan där vi hängde varje vecka var fortfarande öppen för barn äldre än ett år vid den här tiden, men hade några timmar spädbarnstid varje vecka när äldre barn fick vara lediga.

Jag tänkte att vi med hemmabarn skulle klara oss ganska bra från ständiga sjukdomar med den där klassiska toppen i vabruari. Men icke. Vi åkte på den ena sjukdomen efter den andra, hela våren – och till slut blev det uppenbart varför. Föräldrarna som satt sina barn på dagis, gick till öppna förskolan med sina sjuka barn när de vabbade.

”Han är bara lite snuvig och hur pigg som helst, så det är ingen fara”.

Jaha, och där fick vi ytterligare en omgång med streptokocker, stafylokocker, virus eller magsjuka. Med tredje barnet hoppade vi helt över öppna förskolan. Inte ett enda besök blev det och vi fick världens friskaste unge.

Nu väntar vabruari runt hörnet. Startskottet på en räcka sjukdomar fram till sommarlovet för alla med små barn. Och det där hänsynslösa beteendet, som det gärna skämtas om i serier som Solsidan, där vissa föräldrar dumpar sjuka barn i förskolan sedan de tryckt i dem en alvedon, kommer ta vid. De är de där föräldrarna som har kräksjuka hemma och en unge klarar sig. Självklart går man till förskolan med den ”friska” ungen (den i familjen som ännu inte börjat kräkas men som snart kommer leverera kaskadkräkningar på personal och andra barn):

”Hon har det roligare här med sina kompisar. Vi är ju sjuka också och behöver vila upp oss”, säger de glatt och vinkar hej då. 

Det kan inte vara kul att vara personal, för det där ”Ni är våra superhjältar”, som föräldrar brukar kläcka ur sig när personalen trollar med knäna trots att förskolans förutsättningar hela tiden försämras – är ju egentligen mest tomma ord vars syfte är att gjuta mod i totalt utslitna människor. I praktiken så visar dessa föräldrar tydligt att för dem är förskola lika med barnpassning och avlastning, En serviceinrättning helt enkelt och därför går deras egna behov före personalens och barnens.

Inte heller är det kul för skötsamma föräldrar när smittorna hela tiden går runt. Eller för de med infektionskänsliga barn som måste gå i förskola för att kommunen fasat ut alla kommunala dagbarnvårdare och svält ut de privata alternativen, genom att sänka barnpengen kraftigt så de fått slå igen. Bristen på alternativ till förskola, kan bli livshotande för en del barn.

Många små barn är mer sjuka än friska under hela sin uppväxt. För, förutom problemet med nonchalanta föräldrar, så har små barn inte utvecklat sitt immunförsvar förrän de är tre år. Antibiotika som många förskolebarn får ta redan i tidiga år, slår dessutom ut de goda bakterierna som ÄR immunförsvaret. Till det får många förkylningsastma på grund av att de tidigt drabbats av RS-virus. Eller astma och allergier med mängder av fortsatta hälsoproblem som vuxna, på grund av alla antibiotikakurer det fått ta innan sju års ålder.

Någonstans kan man ändå tycka att små förskolebarn som så sällan får träffa sina föräldrar i alla fall skulle få en chans att vila upp sig hemma när de är sjuka, bli ompysslade och få lite tid med en förälder. Men det hårt skruvade system vi har och den enda vägens familjepolitik som subventioneras med stora belopp (standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder) – accepterar inte tid för barn och accepterar så klart heller inte tid för sjuka barn. Lämnas de små inte in till förskolan ändå när de är sjuka, så förväntas många föräldrar vobba och alltså arbeta samtidigt som de tar hand om sin sjuka små telningar.

Sverige är verkligen allt annat än barnvänligt.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrar nätverk

Läs också:

Varför ska vi jobba som mest, när barnen behöver oss

Ny studie: Mammor som jobbar är nästan dubbelt så stressade

Mammor betalar priset för att arbeta heltid

Ständiga infektioner hos förskolebarn

Tidig antibiotikaanvändning ökar risk för allergier

Publicerad i förskola, skola

Mer förskola ger inte bättre matematikkunskaper

girl-3718526_640
Foto: Pixabay

Ibland blir det tröttsamt med all vilseledande information som matas ut till föräldrar. Nu senast via Tidningen Förskolan som okritiskt presenterar ett mastersarbete från en student som fakta: ”Mer förskola ger bättre matematikkunskaper”. Sanningen är att trots att en majoritet gått heltid i förskola under de senaste decennierna, så har matematikkunskaperna försämrats.

Den stora utmaningen för studenten var tydligen att ”identifiera en grupp som haft begränsad tillgång till förskola”. Så studien bygger helt enkelt på att han tittade på de barn som inte fick gå i förskola, eller fick minskad tid, när de fick syskon och så jämförde han med de som gått heltid. Grupperna jämfördes i de nationella proven samt i vilka slutbetyg de fått i årskurs 9.

Och enligt studenten kom han fram till följande:
”– Det som gick att säga med statistisk säkerhet gällde framför allt att man kunde se positiva resultat på nationella proven i matematik i årskurs 9 hos dem som hade ökad tillgång till förskola. Effekten rör sig om ungefär ett halvt betygssteg uppåt.”

Rör sig om ungefär halvt betygssteg uppåt i nationella proven hos barn som gått heltid i förskola. Sedan är frågan vad mycket tid är i förskola. Är det 40 timmar i veckan, eller 50, 60, eller är det dygnet-runt-förskolor som anses ge det bästa resultatet?

Det är heller inte någon analys av barn som gått i förskola vs haft hemmaomsorg, utan en jämförelse mellan förskolebarn.

Om det skulle stämma att barn som gått mer tid i förskola blir duktigare i matematik, så borde det ju märkas i matematikresultaten rent generellt. Vistelsetiderna i förskolan har ju ökat kraftigt sedan maxtaxan infördes. Men så ser det inte ut.

16 april 2019 kom en ny rapport från Skolverket som visade på följande:

”Under de senaste 20 åren har svenska grundskoleelever blivit allt sämre, visar en rapport som Skolverket presenterade nyligen. Främst har eleverna hamnat efter när det gäller kunskaper i matematik och i andra naturvetenskapliga ämnen.”

Verkligheten och sanningen stämmer alltså inte alls överens med de slutsatser som den här studenten presenterade och ännu ett försök att vilseleda föräldrar har därmed avslöjats.

Det är väl bara att konstatera att:

”Med statistik kan man bevisa vad som helst. Mark Twain lär en gång ha sagt att ”det finns tre sorters lögn – lögn, förbannad lögn och statistik”.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Har du tröttnat på all falsk information som matas ut i media? Stötta mig i mitt arbete med att skriva en bok med fakta om vad små barn behöver. Bli en patreon. Läs mer >>

Läs också:

NICHD-studien

Norsk förskolestudie: Förskolebarn som går långa dagar är mer stressade

Stressade förskolebarn stressas för livet. Ny forskning i Norge

Norsk studie: Barn som gått i stora barngrupper får fler beteendeproblem i skolan

Svenska elever allt sämre i matematik

Alarmerande trend: Svenska elever allt sämre på matte

Publicerad i skola, valfrihet

Friskolorna är inte orsaken till den kommunala skolans problem

15381770430_9293730dbd_c
Foto: BUF Simrishamn (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

Svensk skola är i kris och vissa grupperingar som står regeringen nära har bestämt sig för att det är friskolorna som är problemet. 15 procent av alla grundskoleelever går i en friskola och det finns inte ens friskolor i alla kommuner, men ändå är bildsättningen att  friskolorna har dränerat den kommunala skolan på duktiga barn och lämnat kvar övriga. Lösningen är därför att återgå till ett system där föräldrar inte kan välja en skola med en viss inriktning till sina barn. Vi ska ha ”en modell för alla”.  En strikt enhetsskola igen, som inte någon kan välja bort.

Men det är inte helt lätt att hänga med i argumenten: ”Friskolorna är dåliga. De ger glädjebetyg och eleverna klarar sig inte lika bra på universitetet som barn som gått i kommunala skolor”, matar valfrihetsmotståndarna ut. För att i nästa andetag hävda att friskolorna lockar till sig enbart de duktigaste eleverna, så ett A- och ett B-lag bildas. Motsägelsefullt och snurrigt. Och vad gäller glädjebetygen så finns det problemet i både kommunala skolor och friskolor. En förklaring från de skolor som fått nedslag är att nationella proven inte visar allt, utan de väger in även den muntliga delen vid betygssättning. OECD Pisa visar dessutom att friskoleelever presterar bättre.

Det senaste utspelet för att försöka begränsa valfriheten står skolminister Anna Ekström, S, för:  ”Svenska språket utarmas när en del av undervisningen bedrivs på engelska”, så nu måste begränsande åtgärder vidtas. Jaha, ja, så just undervisning på engelska är ett problem. Men inte flerspråkig undervisning i Sverigefinska skolan, Franska skolan, eller Tyska skolan. Det är väl ändå inte statens sak att begränsa vilka språkkunskaper enskilda barn ska få, utan ett aktivt val som föräldrar ska ha rätt att göra. Flerspråkig undervisning underlättar för studier utomlands och även arbete utomlands. Att specifikt engelska pekas ut som ett problem, handlar förstås om Internationella Engelska Skolan IES, som med sin populäritet är en nagel i ögat på regeringen och valfrihetsmotståndarna. Det kliar naturligtvis i fingrarna på skolministern att försöka hitta ett sätt att stoppa IES – och återbörda eleverna till den problemtyngda kommunala skolan.

Ofta framhåller även valfrihetsmotståndarna friskolorna som så extremt dåliga, för att i nästa andetag kräva att lottning ska gälla så, ”alla ska få en chans att gå i friskola, även de som valt att inte köa”. Men varför kräva lottning när man nu hävdar att friskolorna är så dåliga? Sedan finns det skolor som inte sköter sig. Skolor som till exempel rekryterar elever till IS, ska vi naturligtvis inte ha. Men då är det Skolinspektionens sak att kliva in och stänga ner skolan, vilket de också gjort.

Jag uppfattar debatten mer som ideologisk. Skolpengen följer eleven och vissa skolor gör en vinst, beroende på en mängd faktorer där de gör annorlunda val än många kommunala skolor. Val som handlar om hur de organiserar och driver skolan. Och det är där skon klämmer. Vinsten. Att många kommunala skolor går med underskott och belastar kommuninvånarna ekonomiskt är inte ett problem, utan det är de välskötta skolorna som levererar bra undervisning till samma skolpeng, som ska bort. De här prioriteringarna förstår jag inte.

Friskolorna och det fria skolvalet har absolut förändrat tillvaron för många elever, det kan jag hålla med om. Men till det bättre. Det kan säkert vara så att vissa kommunala skolor eller klasser fått problem om det är barnen som fått spela rollen som dragarbarn och kuddflickor som försvunnit. Men då har ju skolan bevisligen haft stora problem redan innan, där dessa barn var lösningen. Men barn ska aldrig vara verktyg för att lösa allehanda problem i en skola. Det är inte dragarbarnen som ska få övriga elever studiemotiverade. Och det är inte kuddflickorna som ska skapa lugn i klassen. Det ansvaret ligger på skolan och föräldrarna.

För bara några decennier sedan kostade det mycket pengar i olika terminsavgifter om föräldrar ville välja en annan skola än den kommunala. Det gjorde att plånbokens storlek avgjorde vilka barn som fick möjligheten att prova en annan inriktning än den som den  kommunala skolan erbjöd. När skolpengen började följa eleven, fick alla barn samma chans. Det är en väldigt viktig bit att komma ihåg i debatten kring friskolorna. Hur kan man ens tänka tanken att återgå till ett system där pengarna ska avgöra vilken skola barnen ska få gå i?

Den svenska skolan dras med stora problem, men de beror inte på friskolorna. Problemen beror på politiska beslut som fattades redan på 70-talet i form av enhetsskolans införande. Den svenska DDR-skolan blev inte en bra skola. Den har inte klarat av att utmana de duktigaste eleverna, eller ta hand om de som behöver stöd. Och den har inte klarat av att ge barn studiero. Kommunaliseringen blev också ett sänke och skapade stora skillnader i kvalitet. Att fler sökt sig till friskolor är ett symptom på problemen i den kommunala skolan, inte orsaken och därför kan lösningen aldrig vara att stoppa friskolorna.  Tipset är att istället ta fram en handlingsplan för en bättre kommunal skola och steg ett är att förpassa DDR-skolan till historien.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Skolministern: Elever lär sig bäst på svenska

Sverige har förstört sitt skolsystem

Nej, Engelska Skolan har inte betygsinflation

Elever flyr skolor i utsatta områden: ”Vår lärare rekommenderade oss att byta”

Misstänkliggörandet av friskolor tar aldrig slut

Friskolor har bättre resultat än kommunala skolor

Barn är inte integrationsverktyg, MP

Chockartat att gästa skolans verklighet

Kommunaliseringen skapade stora problem 

Lärare berättar: ”Vi har blivit bitna, slagna och sparkade” (Hur ska ett stopp för friskolor lösa det problemet?”

Skolinspektionen bekräftar: ”Högpresterande elever glöms bort”

Oseröst av LO om friskolor

PISA visar att friskoleelever presterar bättre

Före kunskapsfallet: ”När skolan blomstrade”

Disciplin och regler bakom goda studieresultat