Publicerad i familjepolitik

Skolsystemet slår ut vissa barn direkt

child-1439468_640
Foto: Pixabay

I samma takt som vi genom politiska beslut gått från valfrihet och många olika barnomsorgsalternativ, mot en enda barnomsorgsmodell: förskola från ett års ålder och två heltidsarbetande föräldrar – så verkar den självklara kunskapen om att barn är olika försvunnit. Jag förstår inte hur något så självklart kan försvinna.

Nu i vår är det många barn som ska göra sina första besök i skolan, inför skolstart i höst. I många kommuner glömmer man till att börja med bort att det finns barn som inte går i förskola, en del har hemmaomsorg och andra går i någon form av pedagogisk omsorg som familjedaghem eller flerfamiljsystem. Barn som går i förskola får självklart alltid en möjlighet att delta i introduktion inför skolstart. De barn som har annan omsorg glöms däremot ofta bort. Hur svårt kan det vara ute i kommunerna på barn- och utbildningsförvaltningarna att ta fram rutiner även för hemmabarn och barn i annan pedagogisk omsorg, så att även de kallas till introduktion inför förskoleklass. Alla skolor ska ha en likabehandlingsplan, så varför diskrimineras vissa barn?

Sedan får jag ta del av fler berättelser med andra problem som dyker upp i den ensidiga samhällsmodell vi skapat. En modell där man verkar utgå ifrån att alla lever likadant, har barn som är stöpta i exakt samma form, födda vid samma tid på året och som har exakt samma förutsättningar inför skolstarten. I verkligheten så är barn olika, födda vid olika tidpunkter på året, en del är för tidigt födda, andra har någon form av npf-diagnos, eller är inte redo att börja skolan av andra orsaker. Det behöver inte vara något mer dramatiskt än att barn har olika personligheter och mognar olika fort.

Men plötsligt har det blivit extremt svårt att utgå från det enskilda barnet och i samråd med föräldrarna vänta med skolstart för en del barn. Inga undantag får göras, inte ens om barnet är fött för tidigt. Alla ska börja skolan oavsett, i många kommuner. Det verkar som de ansvariga totalt saknar förmåga att förstå de framtida konsekvenserna av att inte ha en flexibilitet i skolsystemet längre. Ett system som självklart ska ha regler, men även undantag. Inkludering till varje pris är en annan sak som skapar problem. För en del barn fungerar en mindre grupp bättre och med kunskap om att barn är olika, blir det en självklarhet. Inte konstigt att vi har cirka 20 000 hemmasittare i det här landet. Barn som klappat igenom och inte klarar av att gå till skolan alls.

Och för de barn som klappar igenom finns sällan något stöd. Jag har genom mitt arbete i familjepolitiken och för barn, fått ta del av många berättelser där föräldrar kämpar för sina barn, utan att få gehör. Kortsiktigt kan det kanske verka som en kostnadseffektiv lösning att trycka in alla barn i samma mall, men långsiktigt ser vi vilket lidande som barnen drabbas av och vilka enorma kostnader det blir för samhället. Vi föräldrar måste kräva att kunskapen om vad små barn behöver, vad större barn behöver, vad ungdomar behöver – tas tillbaka.

Allt börjar i familjen med familjepolitiken. Det vi väljare kan göra är att markera mot de partier som inte ens tycker det är viktigt att ha en familjepolitik. En modell passar ju alla, eller hur? Så varför ens ha någon form av familjepolitik? Vi måste vända den negativa trenden och sätta press på partierna att ta fram en familjepolitik som bygger på fakta, inte på ideologiska idéer, eller vad som kortsiktigt är bäst för staten. Barn kräver långsiktighet.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Skola inte rätt för alla små barn

Skolföräldraupproret: ”Nedskärningarna trasar sönder barnen”

Inte föräldrars fel att barn blir hemmasittare

Författare:

Valfrihetsälskande mamma till tre barn, som arbetat i två decennier med att stötta, inspirera och ge råg i ryggen till föräldrar som vill följa sin magkänsla och välja tid för barn och balans mellan familj och arbete. Driver Hemmaföräldrars nätverk sedan 2001 samt administrerar en FB-grupp med över 4 000 medlemmar samt lokala grupper över hela landet. Opinionsbildar för valfrihet och en ny modern familjepolitik som ska bygga på vad små barn behöver, inte bara vad staten behöver.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.